Fredag
Vilka roliga och inspirerande rubriker jag har jämt! Fredag. Ja men så är det ju! Vi har tagit helg, eller typ. För jag och Marcus jobbar båda två i helgen, min första jobbhelg och även jobbnatt på 1,5år. Sova helt ensam, hur ska detta gå? Aja det är helt enkelt bara att bita ihop. Det är en grå fredag, solförmörkelse och allt och vi gör inte många knop idag inte, med gott samvete. Imorgon kommer Zoe hänga med sin farmor och faster och fara runt har jag fått höra och jag och Marcus laddar inför helgens jobb. Vilken tur att vi har marcus föräldrar som ställer upp dessa helger vi jobbar om varandra. Utan dom skulle det aldrig gå! Dom är verkligen fantastiska!
på tal om något helt annat har vi fått kallelse till 18-månaderskontrollen. De stod att de ville veta hur de går på dagis om de hade börjat och att man skulle prata med förskolelärarna om hur de tycker det går. Så igår fick jag en liten uppdatering om det vilket ju alltid är kul. De beskrev henne som en kavat tjej, väldigt oblyg och inte tillbakadragen. Väldigt glad och är nästan aldrig ledsen. En väldigt stor egen vilja och hon visar tydligt vad hon vill. Nyfiken, vill upptäcka och gillar att undersöka. Ja det som vi ju redan visste men bra att få bekräftat av även andra. Men alltså den där viljan! Ungen har ju definitivt ärvt mitt temperament och har NOLL tålamod. Speciellt när det kommer till mat. Så fort man ställer sig vid spisen och ska påbörja matlagningen så tycker Zoe att det ska vara klart. Står och drar i benet, gråter och ja inget tålamod. På dagis blir hon också arg som ett bi när maten inte kommer upp på tallriken så fort som hon vill de.
Igår fick vi lite nog, hon fick nog sitt första riktiga utbrott då och la sig och krälade på marken, skrek och grät så snoret forsade ur näsan. Hon liksom bara väntade på att någon utav oss skulle ge sig, ta upp henne och ge henne något att äta. Men inte den här gången! Och det tog väl ca 5minuter så kom hon till mig i soffan och lugnade ner sig och vi kunde ligga och mysa till filmen innan maten blev klar som Marcus stod och lagade. Lilla unge, envis är bara förnamnet och du kommer driva mig till vansinne ett antal gånger i livet. Men jag älskar dig så det värker i hela hjärtat!
Kommentarer
Trackback
