Meningen med livet!
Välkommen vår finaste lilla skatt till världen. Klockan 18.24 den 29e oktober 2013 förändrades våra liv för all framtid, vår lilla dotter Zoe Mikaela Erla Larsson bestämde sig äntligen för att att komma ut. Jättebebisen på 54cm och 4090g är nu över ett dygn gammal. Vi lever i den omtalade bebisbubblan och är just nu de två lyckligaste människorna på jorden. Hon ligger här och sover så tätt hon bara kan och verkar inte ha några planer på att vakna ännu. Inatt har jag äntligen fått sova några sammanhängande timmar, väldigt behövligt. Nej nu ska jag fortsätta ligga och sniffa på min bebis, men en liten uppdatering blev det iaf.
New in
När det är storhandling på Ica Maxi är det även en självklarhet att det blir en vända in på Kappahl. De har nu ta 3 betala för 2 och det är ju helt livsfarligt. Kappahls erbjudanden och kampanjer är verkligen i särklass bäst av alla dessa klädkedjor. Har kommit på att lillans garderob består av säkert 90% kappahl och lindex kläder... Men de är ju dom som har finast kläder också, enligt mig! I fredags blev det lite nätshopping på lindex som just nu har rea och det blev faktiskt lite mer färg-glada kläder än vad det brukar bli när jag får välja, men tänkte att det kan ju vara kul med lite variation ibland också så så fick det bli. Dom är så jäkla snabba med leveranserna från Lindex och jag fick sms redan idag, alltså en söndag, att paketet är påväg till oss. Kanon!
Här har ni iaf helgens kap!
Soon to be mom
Det är inte så kul att blogga just nu då jag inte har så mycket att blogga om än just denna väntans tider. Folk ringer och smsar från både höger och vänster och undrar om det är på gång snart. Det är på både gott och ont då jag försöker att inte tänka på det men blir då påmind hela tiden, samtidigt som det är helt underbart att så många bryr sig och är så förväntansfulla!
Imorgon är det dags för det sista BM-besöket för denna graviditet hos underbara Catarina här i Järna sedan är det Södertälje sjukhus som tar över. Är jag fortfarande gravid på måndag blir det besök dit och få gå på ultraljud för att se att allt är som det ska där inne, om jag kan vänta ända till vecka 42+0 innan jag sätts igång. Storhandling står även på schemat och har hört om så många som vattnet har gått för just vid storhandling, så attan vad jag ska bära kassar!
Ligger just nu och kollar på favvo-programmet Hela Sverige Bakar, och det är min stooora favorit inom bakning, nämligen bullar! Finns det något bättre än bullar?!
30 veckor sedan
För ca 30 veckor sedan stod jag och gjorde i ordning påskägg till mina syskon och pappa. Skulle på påskmiddag hos min bror. Min syster visste redan om den stora överraskningen då jag ringde henne så fort de andra strecket kom upp på stickan ett par veckor tidigare. Samma morgon hade vi berättat för Marcus familj där vi bodde för tillfället då vi renoverade i nya lägenheten. Jag hade planerat in detta i några dagar och har aldrig varit så nervös i hela mitt liv.
jag gjorde i ordning påskäggen och drog iväg mot Hägersten med min syster. Det första som händer är att min bror undrar om jag vill ha ett glas vin. Blev som en stel pinne och sa snällt "nej tack". Min bror är inte dum och tittade frågande på mig, ska jag va ärlig fick jag nog en liten black out för jag minns inte hur jag klarade mig ur den här situstionen, om det var Malin som lyckades prata bort det eller om pappa och Janette plingade på dörren just då...
Kände iaf att det blev lite smått bråttom att berätta nyheten då jag inte ville få några avslöjande frågor. Så jag hämtade påskäggen och delade ut ett varsitt till alla och sa att i några av äggen finns en överraskning i locket så när ni öppnar får nu kolla där. Det var det längsta sekunderna i hela mitt liv, jag tittade på pappa, jag tittade på Jimmy och dom läste i vad de kändes som en evighet. Tillslut ser jag hur bådas ögon håller på att ploppa ut och jag känner hur mina tårar börjar komma. Det är helt tyst, de tittar på mig och de tittar ner i ägget igen och där står jag och skakar som ett asplöv. Tillslut släpper chocken och dom springer fram och kramar mig, har aldrig sett dom så glada! Som min pappa har tjatat om barnbarn och nu äntligen skulle han få bli morfar. Ett av de häftigaste ögonblick i hela mitt liv, ser fortfarande deras ansiktsuttryck när dom förstår vad dom precis har läst och jag minns känslan jag hade i kroppen och lättnaden när de äntligen fick veta, blir tårögd när jag nu tänker tillbaka.
Här är min brors ägg. Jag vet att jag skriver som en liten 8-årig pojke, men det är iaf skrivet med kärlek! Haha...
Vecka 41
Nu är din bebis sannolikt mellan 50-52 cm och väger 3.5-4 kg. Det är nu nära ditt beräknade förlossningsdatum och det är dagt för bebisen att födas. Det är dock bra att komma ihåg att många går över tiden, speciellt förstföderskor, så bli inte orolig om bebisen bestämt sig för att vänta ännu lite till.
Du får nu gå på täta kontroller hos barnmorskan och ditt barns tillstånd övervakas noggrant.
Många börjar nu fundera på att sätta igång förlossningen på egen hand, och goda råd brukar man få i överflöd. Allt ifrån att gå i trappor till den berömda "färdknäppen", men det är dock ingen av dessa hemmabehandingar som bevisligen fungerat. Men misströsta inte, bebisen brukar ändå bestämma sig att komma ut förr eller senare, och det är en mindre del som behöver medicinsk behandling för att sätta igång förlossningen.
Egna tankar: tiden går men ingenting händer. Känner just nu att jag skulle kunna offra en arm för att få ut henne. Förverkar va det längesen jag fick nu, däremot känner jag mycket tryck neråt som att det ska komma ut något när som helst och obehagliga stickningar neråt. Otålig är inte ens i närheten av vad vi känner oss. Koooom nu förgrammade unge!!!!
Snart är vi tre!
Dagen med stort D, dagen vi har pratat om och väntat så på i alla dessa månader är nu här. Idag är det alltså vårt beräknade förlossningsdatum, 20e oktober. Drömde inatt att hon föddes och att vi bestämde namn till henne, ett namn som vi överhuvudtaget inte har pratat om. Konstigt, kanske ett tecken?! Det känns i hela kroppen att det är dags nu, det får bara inte vara två veckor kvar tills vi får träffa henne, jag kommer ha gått in i väggen tills dess.
Måste verkligen hålla mig sysselsatt nu HELA TIDEN! Vi har städat här på morgonen men det börjar bli så jobbigt att se spjälsängen och skötbordet och allt detta som har med bebis att göra då jag blir påmind hela tiden. Vi ska snart ge oss ut på en promenad tänkte vi i höstrusket och få lite frisk luft. Juste en annan sak som börjar bli lite jobbigt är att det börjar bli riktigt kallt och jag får inte plats i mina varma sköna jackor. Så jag går som ett mähä och fryser som en gris men ut ska jag...
Snart är vi en liten familj på tre.
Fredag!
Idag vankades det BM-besök här på förmiddagen. Det va inte det lättaste att ta sig upp ur sängen när vädret bara skriker "LIGG KVAR". Men tillslut kom vi upp och fick i oss lite frukost och drog iväg. Allt ser så himla bra ut! Mitt blodvärde har gått upp och ligger nu på 127, hallelulja! Efter allt detta kämpande med de jäkla järntabletterna som har förstört mina tarmar i princip visar det äntligen ordentliga resultat, sådan lättnad! Blodtrycket var superbra, bebis är fortfarande fixerad och ligger på vänster sida och hennes hjärta går så fint så, sf-måttet ligger på 37 och jag har gått upp massa kilon som jag inte kunde bry mig mindre om just nu. Dubbelhakn som jag har fått skulle jag ju däremot gärna slippa men vad gör det när mitt barn mår toppen!
Det känns så sjukt nära nu! Till råga på allt detta taggande att det ska starta alldeles snart så säger min barnmorska att det sägs att det föds mer barn när det är fullmåne, tror ni inte att det är fullmåne nu i helgen?! Jo men visst är det de! AAAAAH jag blir tokig...
Jaja idag är det fredag och vi ska snart åka in till Södertälje och hämta ut vårt nyaste inköp, som jag skäms över. Nämligen en IPad. Jag har alltid varit den som "våga vägra iPad" har aldrig riktigt förstått hypen med dom och blir bara förbannad på eländet när jag ser den i varenda unges händer och hör att man har ipads på dagis, usch kokar nu av bara tanken! Men efter alla dessa år har Marcus lyckats övertala mig med att det skulle ju vara jättebra på BB med en iPad som vi kan ligga och titta på film på och lyssna på musik m.m. Och ja, jag gick på det.. Så nu blir vi ägare till en sån. Åh vad alla kommer vara på mig nu haha!
2 dagar kvar!
Torsdag
Vi börjar bli riktigt frustrerade här hemma nu! Marcus är nästan värre än mig vilket jag inte trodde gick. Har haft förvärkar nu varje dag. Imorse vaknade jag av det och hade några oregelbunda med långa mellanrum ett ganska bra tag. Man känner sig lurad varje gång, man får en liten förhoppning om att det kanske är dags snart. Vid varje värk tänker jag bara "kom igen nu, gör ondare!".
Idag vet jag inte vad jag ska hitta på. Tänkte åka till min syster men Marcus tyckte verkligen inte att det va någon bra idé nu när jag får så mycket värkar och tänk om det skulle sätta igång, hur skulle han då ta sig in till BB när jag har bilen och blabla, haha men jag pallar inte att bara va. Vi får se vad jag gör, kanske bakar någonting och försöker ta mig ut på en promenad. Är förövrigt väldigt trött nu för tiden, mina ögonlock känns som sandpapper så man orkar ju inte göra så mycket häller, även fast man vill. Vi får helt enkelt se, kanske får bli ännu en storstädning här hemma! Jippi!
Ett smakprov?
Idag efter maten så satt vi och tittade på finalen av masterchef Australien. Mot slutet kände jag hur det drogs ihop i hela nedre delen av magen som mensvärk ungefär och så har jag väl haft ett par gånger tidigare nu mot slutet. Efter några minuter kom det en till och de höll i cirka en minut. Efter en liten stund kom det ännu en och de blev kraftigare och kraftigare för varje gång och emellan värkarna så va det sammandragningar. Började bli lite fundersam då jag inte haft så här många på rad och så tätt inpå varandra tidigare så jag började klocka dom. De kom med en cirka 2.30 minuters mellanrum och höll i i snitt 1 minut. Efter ytterliggare 5 värkar eller någonting sånt så försvann det. Bara sådär... Blev lite besviken då man började hoppas på att det var dags och Marcus kom och la sig hos mig på en gång när han såg att jag hade ont och tog hand om mig, bådar gott! Vi blev båda supertaggade av detta och nu NU får du ta och komma ut!!!
När jag va liten
I somras uppe i Stockholm så var vi inne på akademibokhandeln och då hittade jag boken som jag ville köpa till skruttan. Den hette "Mina första år" och var verkligen perfekt! Men blivande mormor hade sagt att hon ville köpa den boken till henne så jag köpte den inte utan berättade istället för min mamma vilken jag ville ha. Tror ni att den finns kvar någonstans då eller?! Icke! Inte på en enda hemsida på internet och inte en enda bokaffär i hela Södertälje-området. Nu i helgen så var Marcus uppe i Stockholm och då bestämde vi att han skulle kolla efter boken där och om den inte fanns skulle vi ge upp och köpa någon annan.
Den fanns såklart inte så Marcus köpte en annan, jag la alltså detta val i Marcus händer! Var väldigt nervös för vad han skulle komma hem med för något men vi kan ju säga att jag inte blev besviken. Det blev boken "När jag va liten" och den är verkligen hur fin som helst! Började skriva i den det lilla jag kunde nu innan hon fötts så fort jag fick chansen och jag längtar till varje gång jag ska få plocka fram den här fina boken och fylla på med minnen. Det ska sparas tänder, sparas hårlock, utveckling, det ska mätas och göras fot/hand-avtryck, första ordet, första stegen och ja ALLT finns med. Längtar!
Vecka 40
Du är nu gravid i vecka 40. Bebisen är omkring 50-51cm lång och väger 3.5-3.8 kg. De flesta bebisar ökar fortfarande i vikt men en del magrar faktiskt vid den här perioden. Det börjar bli trångt i livmodern nu och då bebisen snurrar och vrider sig där inne så kan det hända att navelsträngen lägger sig kring halsen. Omkring 20% av alla bebisar föds med navelsträngen omkring halsen, vilket kan påverka bebisens hjärtljud mot slutet av förlossningen. I de flesta fall innebär det inget hot mot bebisens hälsa och barnmorksan för helt enkel navelsträngen över barnets huvud i samband med födslen.
Egna tankar: 6 dagar kvar till det omtalade datumet, 20e oktober 2013. Väntan håller på att ta kål på mig men det finns ju ingenting jag kan göra för att snabba på den här processen. Nu känns det som att det aldrig kommer bli av! Jag pallar inte längre känns det som många gånger och jag blir lite smått deprimerad och tänker att min kropp kommer ha raserat fullständigt innan det är dags. Jag längtar så mycket efter mitt barn och tänker verkligen aldrig på någonting annat! Ser henne i alla situationer och drömmer om henne på nätterna. Sömnen är mycket oregelbunden och känner mig aldrig helt utvilad när jag vaknar där runt åtta-tiden och måste upp och kissa. Finns inte så mycket mer att säga än att jag vill att hon ska komma nu, jag är så redo som jag bara kan bli!
Söndag
Det går inte att beskriva med ord hur slut jag är i kropp och knopp just nu. Det var årliga turinge-marknad i Nykvarn som gällde idag och vi hade lyckats skrapa ihop stora delar av tjej-ligan. Inte ofta vi lyckas ses så många på samma gång. Vi börjar bli väldigt utspridda med plugg och jobb i faktiskt hela världen och det jobbas oregelbunda tiden hit och dit så det är inte så lätt helt enkelt. Men det blev en perfekt dag med langos och brända mandlar och såklart bilden med löven som är obligatorisk varje år.
Mycket minnen med just denna marknad. Kommer ihåg dessa grejer alla killar köpte som man slängde i marken så det small till och varje år var det någon/några som köpte "bajs-sprej" och sprejade i hela skolan i någon vecka efteråt så det verkligen luktade bajs överallt. Lovika-vantarna som alltid var populära och alla dessa godisremmar i alla möjliga smaker. Jag bodde så nära centrum också så det blev ju att man sprang emellan hela dagen. Ja mysighetsfaktorn var iallafall på topp och nästa år går vi väl där med barnvagn, eller fy vilken mardröm att ta sig igenom de där folkmassorna med en barnvagn, näst intill omöjligt ju.
Efter detta försökte jag vila lite i soffan med min onda höft som har spökat i två dagar nu, fasen va ont jag har och hoppas det har blivit bättre imorgon för såhär kan jag inte gå runt länge till, är på gränsen till att gråta av smärta hela tiden men envis som jag är så vägrar jag bara ligga ner en enda dag till! Jaja det blev middag hos svärfamiljen på kvällen med rådjur som svärfar skjutit, hans första rådjur faktiskt! Och fy i fasen va det va gott! Svampsås på det av egenplockade höstkantareller och pressad potatis + sallad. Kunde inte blivit bättre! Nu blir det försöka sova utan min man som jobbar, buhu!
New in
Lite nytt smått och gott från Kappahl och då såklart de mesta från Newbie. Får verkligen ALDRIG nog av det helt enkelt. Bästa barnkläderna enligt mig!
BM-besök
Nyss hemkommen från dagens BM-besök. Tänk att det kan vara den sista, annars är det på fredag nästa vecka. Efter vecka 41 tar nämligen sjukhuset över och då får man gå på ultraljud och se så att allt ser bra ut. Gör det de så är det bara att vänta tills hon antingen ploppar ut av sig självt eller tills man blir igångsatt I vecka 42.
Nu är iallafall skrutten fixerad. Tyckte jag känt mycket ilningar och tryck neråt men igår höll hon på att trycka upp mot revbenen så mycket att det var omöjligt för mig att sitta upp, så var osäker på om hon hade sjunkit eller inte, men jodå! Och rumpan ligger på vänster sida vilket den har gjort vid varje besök och jag har i princip bara känt sparkar på höger sida under hela graviditeten. Sf-måttet låg på 36 och hjärtat slog på så fint så!
Mitt blodtryck är tydligen väldigt bra. Skrattade högt när hon sa att jag va vältränad! Nää sa jag, inte längre iaf. Då måste du ha väldigt bra grundkondition sa hon och jag skrattade till ännu högre. oavsett hur mycket jag har tränat så har kondition aldrig varit min grej. Springning och jag går verkligen inte ihop, även fast jag kämpat med det hela livet har jag aldrig klarat av att springa långa sträckor utan att behöva vila. Så detta är ett stort frågetecken men också ett stort plus såklart!
Nu är jag så taggad som man bara kan bli att klämma ut henne. Är inte ett dugg rädd för smärtan i nuläget utan nu vill jag bara ha den som en stor käftsmäll, kom an ba!
Ny vinterjacka!
Har varit på Marcus ända sedan vi blev tillsammans att köpa en ordentlig vinterjacka, men varje år envisas han med sina vind/vår/höst-jackor och vaaarje år fryser han arslet av sig. Imorse plingade det till i mobilen och jag fick mail från stadium att de hade 25% rea på hela sortimentet. Perfekt tänkte jag och sa till Marcus att gå in och titta.
Jag själv har världens fulaste vinterjacka, en illröd ful tråkig som inte är min stil någonstans. Kommer bara ihåg att jag vägrade köpa en svart för att allt annat jag har är just svart. Smart va? Iallafall så frågade Marcus mig vilken jag skulle vilja ha om jag fick välja och jag visade honom en jättefin vinröd jacka med pälskrage som ser jättevarm och gosig ut. Några minuter senare kommer Marcus och säger att han har köpt jackorna och dom nu är påväg hem till oss.
Jättesnäll pojkvän, helt underbar! Problemet är bara att min kära vän Cerise har kollat in den jackan superlänge och visat den för mig och imorse tipsade jag även henne om rean så hon kunde fynda på jackan. Haha så nu kommer vi se ut som B1 och B2 i vinter! Så det kan gå!
Kroppen min
Det är inge kul att gå förbi den där spegeln i hallen 100 gånger om dagen. Det är inte kul att klä på sig varje dag när ingenting längre passar. De här senaste dagarna har mest varit pest och pina. Har glömt bort hur jag kände mig innan jag blev gravid och hur jag såg ut. Kommer nog uppskatta det mycket mer efter detta! Att inte kämpa för glatta livet när man ska ta sig upp ur soffan eller böja mig ner för att hämta posten.
Kommer min kropp någonsin bli den samma? Svaret vet jag redan är nej! Jag kommer definivt inte ha det lika lätt såsom alla andra verkar ha det att efter en vecka så är allt bra igen och man är tillbaka där man började i princip. Jag vet att jag kommer behöva kämpa för att bli någorlunda nöjd igen, det är så min kropp fungerar det bara är så. Sedan har vi ju det här med alla dessa strior som i princip har tagit över min kropp! Hade inte en enda liten bristning innan men jag började få dom redan innan magen började växa nu under graviditeten. Att smörja in sig hjälpte inte det minsta för min del..
Känner bara att såhär nära slutet får man vara less. Har inte brytt mig så mycket om detta tidigare men nu är man nyfiken på hur det kommer bli efter vårt lilla knyte ploppat ut. Var absolut inte helt nöjd med min kropp innan häller men då kunde jag iallafall röra mig obehindrat!
Hon kunde sin grej den där Astrid!
New in
Igår kom ett paket med lite nytt till våran skrutt. Overallen är verkligen det mest gosiga jag varit med om och jag tror den blir perfekt i åkpåsen i vagnen till vintern, förhoppningsvis inte för varmt och inte för kallt. Filten är så mycket mysigare än vad den ser ut på bilden och den kommer användas flitigt här hemma. Allt detta kommer från Lindex.
Trött va ordet!
Inne på sjätte dagen nu som sjukling! Sååå tråkigt, orkar verkligen ingenting utan ligger bara i soffan och kollar på massa repriser dagarna i ända och sover emellanåt. Vill inte vara en tråkig klagande människa men jag vill verkligen inte det här nu. Behöver hålla mig sysselsatt för att inte tänka på förlossningen exakt hela tiden men det finns ingen ork... Blir galen av tanken att hon kanske kommer vara kvar där inne i tre veckor till!!!
Som tur är så är det ju riktigt hemma-mys-väder ute och nu är Marcus ledig tre dagar i rad, riktig lyx!
För övrigt har vårat lån nu blivit beviljat och pengarna finns nu inne på kontot så nu blir det ny bil! Det blir Marcus mammas Passat som jag älskar och vi fick ordentligt kompispris, ibland gäller det att ha tur helt enkelt och det här blir den perfekta familjebilen för oss. Nu är bara frågan om vi ska babyskyddet i framsätet eller i baksätet?! Hur har ni? Vad finns det för fördelar och nackdelar med det? Måste in och läsa på lite mer om detta inser jag.
Får ibland smått panik när det är så mycket jag inte vet ännu, men jag lär mig väl med tiden vad som blir bäst för just oss men när jag inte känner att jag har kontroll så blir det lätt att jag blir lite panikslagen. Men snart kastas jag in i detta och jag ska göra allt jag kan för att min lilla dotter ska få det så bra det bara går!
Vecka 39
Bebisen
Nu är bebisen ungefär 50 cm från topp till tå och väger omkring 3.1 kilo. Den växer fortfarande även om den egentligen redan är redo att födas.
De senaste veckorna har bebisen samlat på sig avfall i mage och tarmar. Detta avfall kallas för beck och är grön-svart, och består av hudceller, lanugohår och annat material som bebisen svalt. Detta är den första avföring som bebisen kommer ge ifrån sig efter förlossningen. Ibland händer det att bebisen släpper becket ifrån sig redan i magen och kommer då ut delvis täckt av grön-svarta restprodukter. Särskilda åtgärder vidtas av vårdpersonalen om detta skulle vara fallet.
Om det är en pojke så skall hans testiklar vandrat ned i pungen vid det här laget och när den föds bör båda vara på plats. Hos omkring 1% av alla pojkar som föds har ännu inte testiklarna vandrat ner. Eftersom detta kan orsaka infertilitet och öka risken för testikelcancer så undersöker barnmorskan pojken efter förlossningen.
Bebisens huvud är mjukt och formbart på grund av de s.k. fontanellerna som kan liknas vid rörliga plattor, som ännu inte är sammanvuxna. Dessa är till för att huvudet skall kunna deformeras något för att enklare kunna passera ut genom födelsekanalen. Detta är normal och inte farligt för bebisen, men kan göra att huvudet ser lite underligt ut direkt efter förlossningen, men det återgår snart till normal form.
Ögonen saknar ännu tårkanaler, vilka utvecklas först några veckor efter förlossningen.
Du
Innan dina förlossningsvärkar börjar kan det hända att du upplever förvärkar, vilka inte skall förväxlas med Braxton-Hicks-värkar. Dessa förvärkar hjälper till att utvidga livmoderhalsen och förbereder vattenavgången. De kan försvinna om du ställer dig upp och går omkring en smula. Övre delen av din livmoder är nu 16.5 - 18 cm ovanför naveln.
Du kanske känner dig stor tung och otymplig, men håll ut. Målet är inte långt borta.
Bebisen kan födas vilken dag som helst nu. Bara 5% av alla barn föds på sitt beräknade förlossningsdatum.
Sjukling
Man blir helt knäpp av att gå in i vecka 38. Jag går runt och känner efter exakt hela tiden och minsta lilla känning funderar jag på om det ska sätta igång. Nu har iallafall förkylningen brytit ut ordentligt och jag rör mig inte ur soffan om jag verkligen inte måste vilket är för toabesök och matintag. Detta var verkligen inte vad jag behöver nu, jag ska ju vara pigg och utvilad och istället är jag helt död. Och ensam är jag nu också, Marcus drog till jobbet för en timme sedan och har natten. Han slutar inte först vid tre-tiden imorgon så jag måste klara mig helt själv här och jag känner mig verkligen ynklig. Och imorgon skulle vi på kalas för min farbror och äntligen få träffa en del av släkten vilket inte blir allt för ofta och nu lär det ju inte bli av, om det inte sker ett mirakel och jag mår mycket bättre!
Jag HATAR att vara sjuk och jag är det ytterst sällan. Jag har inte sjukanmält mig en enda dag sedan jag slutade gymnasiet. Och när jag sjukanmälde mig på gymnasiet så var jag inte ens sjuk utan jag ville bara vara hemma med Marcus hela dagarna som just hade hoppat av gymnasiet. Så att bli 18år och få sjukanmäla sig själv och nyförälskad var ingen höjdare för min skolgång, vilket är lätt att ångra såhär i efterhand. Korkade skitunge säger jag idag men men... Hoppas min blivande dotter tar vara på sin skolgång bättre än vad jag och Marcus gjorde säger jag bara!
Ja detta gick från sjukdommar till skolgång och jag hade tänkt skriva om något helt annat. Ni får ha överseende med mina osammhängande och konstiga inlägg nu, det fungerar inte riktigt som det ska där uppe för tillfället. Förresten är det favvo-programmet ikväll(hela sverige bakar) och jag vill baka men det finns ingen ork och imorgon är det kanelbullens dag, typiskt! Dumma förkylning, försvinn!
Oktober
Oktober, månaden vi har väntat på i åtta månader är äntligen här. Nu börjar nedräkningen på allvar och det är endast 18 dagar kvar till BF. Självklart börjar jag nu bli sjuk när jag inte har någonting planerat på ett tag och bara tänkt vila upp mig och tagga ordentligt, istället ligger jag här med huvudvärk och en verkande hals..
Jag kan inte fatta att jag är så lugn nu när vi är så nära. Såg mig själv som ett nervöst vrak tiden innan förlossningen men det har fortfarande inte sjunkit in att jag snart kommer bli mamma för resten av mitt liv. Marcus är också hur lugn som helst men börjar prata mycket mer om det och med magen m.m. Hon är som sagt livligare nu än någonsin och igår på amningskursen satt vi alla tre och tittade på magen som studsade som en jag vet inte vad.
Känner av magen mycket med molande värk och sammandragningar och man blir lite pirrig varje gång om det ska sätta igång snart. BB-väskan är i princip packad, allt kan man ju inte packa ner så här före men jag har en lista på kylskåpet som vi ska checka av när det väl är dags att åka. Känns just nu bara som att jag ordbajsar men det är lite utav en virvelvind inne i skallen med saker att tänka på, bäst jag slutar skriva nu annars vet vi inte vart detta kommer sluta!
Amningskursen
Då så, dags för en liten utvärdering av amningskursen. Kan börja med att säga att jag inte kunde vara mer nöjd än vad jag är och inte Marcus häller. Innan den här kursen kunde jag verkligen ingenting och nu efteråt känner jag mig verkligen som ett proffs. Tvivlar inte längre en sekund på att det här med amning inte kommer funka för mig och skulle det vara något så vet jag vart jag ska vända mig om de knep jag lärt mig inte fungerar, då kan även underbara Charlotte som höll i kursen komma på hembesök om så behövs.
Jag rekommenderar verkligen den här kursen till alla gravida som vill amma. Jag har verkligen lärt mig ALLT som har med amning att göra. Det har ju definitivt inte bara att göra med att barnet ska bli mätt och amning bara ska användas när barnet är hungrigt, närheten och trösten är minst lika viktigt som det. Det är så otroligt mycket som jag skulle kunna berätta för er som jag har lärt mig men vet inte vart jag ska börja eller sluta och om det ens är intressant för er att läsa om. En sak som jag iaf vill ta upp är att vi tillsammans måste göra det mer acceptabelt för mammor att amma på offentliga platser. Det är det mest naturliga som finns och jag blir så ledsen när folk tycker att det är någonting konstigt med det. Det är en så vanlig anledning till att tjejer väljer att inte amma då de tycker det är obehagligt. Jag själv tycker inte att det är något obehagligt med det men däremot märker man ju när folk omkring blir illa till mods och kommer med blickar och det är det som måste bort. Låt för bövelen mammor få mata sina barn bäst fan de vill och titta bort ifall man inte tycker om det!
Att Marcus var med va helt obetalbart, jag rekommenderar verkligen att ha med er partner på en sån här kurs. Nu vet ju han lika mycket som mig och vad han kan göra för att stötta mig och också få den här kontakten med barnet och närheten. Trodde det skulle bli pest och pina för Marcus men han är verkligen lika nöjd som jag och ja, det var helt enkelt vad vi behövde för att känna oss trygga och säkra och helt REDO! Sedan hade vi ju fruktansvärt tur att bli helt ensamna också och all fokus på oss, helt klart ett stort plus tyckte vi.
Tisdag!
Waaah när ska jag hinna vila?! Dagarna springer verkligen iväg och man har fullt upp att göra. Igår så var vi iväg till Marcus mormor och käkade våfflor och tittade i gamla fotoalbum och ni vet sånt där riktigt mormors-mys! Efter det bar det iväg till barnmorskan för att sedan mellanlanda en kort stund hemma innan det var dags för amningskurs. Till råga på allt så var min högra höft helt åt helvete igår och det gick knappt att gå. Det small till med jämna mellanrum och i trappor fick jag ta ett trappsteg i taget och jag måste helt enkelt ha sett helt handikappad ut. Längtar tills jag får tillbaka min kropp!
Idag så har vi storstädat här hemma hela förmiddagen, älskar lukten av nystädat! Förstår verkligen inte vad vi gör för fel för det blir så jäkla dammigt här hemma på en gång. Anledningen till att vi nästan bara har vita möbler här hemma, i förra lägenheten hade vi nästan bara svarta och det va ju ren tortyr! Aldrig igen säger jag bara!
Cerise är påväg hit och ska mysa lite och ikväll är det sista dagen på amningskursen. Kommer sluta helt död i soffan ännu en kväll. Imorgon har jag INGENTING planerat och får förhoppningsvis vila ut ordentligt, det behövs!
Bjussar på bild från i januari i år, alltså några dagar före jag blev gravid! Letar för övrigt som en galning efter min hatt, måste hittas snarast!
