30 veckor sedan
För ca 30 veckor sedan stod jag och gjorde i ordning påskägg till mina syskon och pappa. Skulle på påskmiddag hos min bror. Min syster visste redan om den stora överraskningen då jag ringde henne så fort de andra strecket kom upp på stickan ett par veckor tidigare. Samma morgon hade vi berättat för Marcus familj där vi bodde för tillfället då vi renoverade i nya lägenheten. Jag hade planerat in detta i några dagar och har aldrig varit så nervös i hela mitt liv.
jag gjorde i ordning påskäggen och drog iväg mot Hägersten med min syster. Det första som händer är att min bror undrar om jag vill ha ett glas vin. Blev som en stel pinne och sa snällt "nej tack". Min bror är inte dum och tittade frågande på mig, ska jag va ärlig fick jag nog en liten black out för jag minns inte hur jag klarade mig ur den här situstionen, om det var Malin som lyckades prata bort det eller om pappa och Janette plingade på dörren just då...
Kände iaf att det blev lite smått bråttom att berätta nyheten då jag inte ville få några avslöjande frågor. Så jag hämtade påskäggen och delade ut ett varsitt till alla och sa att i några av äggen finns en överraskning i locket så när ni öppnar får nu kolla där. Det var det längsta sekunderna i hela mitt liv, jag tittade på pappa, jag tittade på Jimmy och dom läste i vad de kändes som en evighet. Tillslut ser jag hur bådas ögon håller på att ploppa ut och jag känner hur mina tårar börjar komma. Det är helt tyst, de tittar på mig och de tittar ner i ägget igen och där står jag och skakar som ett asplöv. Tillslut släpper chocken och dom springer fram och kramar mig, har aldrig sett dom så glada! Som min pappa har tjatat om barnbarn och nu äntligen skulle han få bli morfar. Ett av de häftigaste ögonblick i hela mitt liv, ser fortfarande deras ansiktsuttryck när dom förstår vad dom precis har läst och jag minns känslan jag hade i kroppen och lättnaden när de äntligen fick veta, blir tårögd när jag nu tänker tillbaka.
Här är min brors ägg. Jag vet att jag skriver som en liten 8-årig pojke, men det är iaf skrivet med kärlek! Haha...
Kommentarer
Trackback
